Vill återge lite av mina tankar även om jag ännu inte vet ifall de kommer leda någon vart...
Eftersom jag har en stor samling av Barbiedockor från 60-talet, har mina funderingar också kretsat mycket kring ifall, och i så fall hur man skulle kunna använda dessa i en gestaltning.
Barbiedockan har alltsedan den lanserades 1959 varit föremål för otaliga diskussioner och den har fått utstå stark kritik för det ideal som förmedlas. Min personliga åsikt är att denna både älskade och hatade docka i mer än 50 år snarare har speglat de redan rådande idealen i vårt samhälle, än gett upphov till dem. Men visst är det intressant att fundera på varför kvinnoidealen ser ut som de gör?
Själv är jag egentligen mest fascinerad över Barbies kläder utifrån mitt sömnadsintresse och ur ett kulturhistoriskt perspektiv, då de representerar modets historia under dessa år. Man kan också tydligt följa hur ”slit-och-släng-samhället" tagit över då det tidiga kläderna som syddes i Japan är OTROLIGT välsydda och detaljrika, vissa är t.o.m. gjorda av äkta siden och päls, till skillnad från dagens skapelser försedda med kardborreband som inte alls håller samma kvalité.
Kör på det! Jag tycker det låter som en bra idé att använda Barbies också med tanke på att där finns en historia och att de förknippas med så mycket. En gång när jag var på loppis med min dotter fyndade jag en låda med barbiekläder för 100kr. När vi kom hem visade det sig vara massa orignalkläder från 1959-1966 med Matteletiketter. Vi googlade och kollade upp kläderna på nätet och sen dess har vi sålt en del på Tradera och fått riktigt bra betalt. Jag kan också se det kulturhistoriska värdet som du pratar om och att modehistorien och idealen speglas väl i de kläder som lanserats år för år.
SvaraRaderaHej
SvaraRaderaHåller på att jobba med eleverna i år 7 och 8 med mode, kroppsideal och identitet på olika sätt. Dina barbielänkar och tankar har gett mig massor med inspiration i det arbetet. Tack